torsdag 9 juli 2009

Det vore en underdrift att säga att min blogg är deprimerande. Knappast kul läsning, och i stora drag väldigt missvisande. Jag är inte deprimerad och allt är inte nattsvart. Senaste månaden har varit väldigt rörig med snabba svängar, djupa dalar och mycket stress och oro. Men jag är inte deprimerad. Jag försöker hantera saker som händer och jag har alltid skrivit som en form av terapi så det bli bara naturligt att bloggen får ta det mesta. Det är ett sätt för mig att kommunicera med Sverige, utan att behöva ringa. Men jag förstår om folk tror att jag håller på gå under här. Så är det verkligen inte. Det är bara lite upp och ner ibland.

Jag tänker på Michael varje dag och så kommer det vara ett bra tag. Syrran planterade ett frö i mitt huvud när vi pratade igår. Eller hon vattnade fröet kanske man ska säga. Jag har funderat på hur jag kan använda mig av mitt "Michael-sinne" nu efter hans död.... och hon tillförde lite tankar. Får se vad som händer. Just nu orkar jag inte starta ett till projekt, det är för många bollar i luften som det är. Jag hedrar Michaels minne varje dag, det får duga för tillfället. Det känns bäst så.

Igår träffade jag Marcus syster Valerie och hennes dotter Hadiya. De bor egentligen i Texas men är här på semester. Otroligt kul att träffas och det var så kul att se Marcus med sin familj. Han sa att han ska överraska Hadiya och Valerie och ta dem till Lake Las Vegas och bo på Montelago där han och jag bodde för några månader sen. Här är lite kort och film därifrån.... Här är en film från jazzkonserten vid sjön...








Montelago hette hotellet vi bodde på och det var så otroligt fint. Vi åt gott på restaurang, vann massa pengar i casinot och åkte jetski i två timmar på Lake Mead där Hoover Dam ligger. Gick ut i Vegas på kvällen där vi åt på 9ine Steakhouse på Palms Place, där vi även bodde sista natten i en av deras sviter. Otroligt häftigt hotell!

Marcus och jag har varit i Vegas några gånger... filmen här nedanför är tagen när vi bodde på the Wynn. Vi är påväg in i den helt privata delen av hotellet, där endast boende på "Fairway Villas" får gå in och ta hissen upp till de finaste hotellrummen man kan tänka sig... det finns endast 8 "villas" på hela hotellet, och jag kan GARANTERA att Marcus och jag hade roligast :)
Och jag låter som jag gör pga en drink för mycket i blodomloppet....



Det här är inte en ovanlig syn ska jag tillägga. Jag har fler filmer där Mr. Mitchell bjuder på offentlig dans :)

2 kommentarer:

Anonym sa...

Hehe, man behövde inte ha druckit en drink för mycket för att låta som du, jag gjorde det här vid databordet, haha! Grymt! :P
Bra inlägg, nu har jag både mailet från dig + detta blogginlägg som bevis, att du mår bra, Fraj!

Chris sa...

hahahahahahaha

steppin' machine :)

Fan Frida, jag vill komma och hälsa på dig.
Gino ska ju komma och jag vill vara med ER två där.
Oktober, hur tror du det ser ut? jag får jobba ihjäl mig för att ha råd men jag VILL och skolan får fan klara sig utan mig....

GUD VA JAG SAKNAR DIG!!!!!!!