måndag 29 oktober 2012

Tankar kring mitt galna liv

Framme i Peru. An sa lange ar intrycket av Lima riktigt positivt. Det skadar ju inte att det ligger ett Starbucks tva kvarter fran hotellet och att vi nyss at en helt underbart god middag pa en av hotellets restauranger. Klockan ar halv tre pa natten och jag kan inte sova. Det ar svart att behalla en normal dygnsrytm nar man reser sahar. Jag somnar nar jag somnar helt enkelt. 

Nu har vi tva dagar ledigt i Lima. Det blir nog inget Machu Pichu :( Man maste flyga och aka tag och grejer och det finns helt enkelt inte tid till det. Tva dagar "ledigt" betyder i stort sett bara "jobba fran hotellet". Men jag ska forsoka komma ivag och gora naglarna och kanske en massage eller nat.

Jag har varit ratt negativ de senaste inlaggen/dagarna... det ar oundvikligt att inte tappa orken/motivationen nar man turnerar i Sydamerika. Det ar omojligt att forklara hur oorganiserat det ar, och att resa till ett nytt land varje eller varannan dag ar omanskligt. Jag menar pa fullaste allvar att jag inte vet vilken stad eller vilket land jag ar i ibland. Dessutom har jag andra saker som jag tanker pa mycket... bade privat och jobbrelaterat. Men igar nar Pit stod pa scenen framfor 10,000 skrikande fans kom jag aterigen ihag varfor jag alskar mitt jobb.

Oavsett hur jobbigt det ar, ar dagarna for det mesta fyllda av skratt. Till exempel rev var monitor engineer sonder sina byxor sa arslet hangde ut igar... och sjalvklart sager ingen nagonting utan skrattar bakom hans rygg i flera timmar istallet. Sant dar hander hela tiden. Jag gick in i samma hissdorr tva ganger inom loppet av 5 sekunder igar och Max lag pa golvet i hotellobbyn och skrattade sa han grat. Har ar en liten titt pa hur flummiga grabbarna ar jag reser med. Filmen ar fran flygplatsen nar vi checkar in och ett perfekt exempel pa nar jag vill sla hela ganget for de ar sa storiga sa tidigt pa morgoneon. Musiken kommer fran deras hogtalare som de ALLTID slapar med sig och spelar pa hogsta volym OVERALLT. Och sen Max som trostar sin Pelican case efter att "the fucking airline put a bunch of ugly stickers on it!" Ibland vill jag sla ihjal dem och ibland vill jag krama och pussa pa dem. De ar skitirriterande och underbara pa samma gang. Jag spenderar mer tid med de har knappisarna an min familj och mina vanner. Galet.


Trotta lirare vantar pa planet pa flygplatsen nagonstans i Brasilien.


Trott, men fokuserad (om an inte bilden) jag pavag till en konsert.


Inga kommentarer: