Gillar verkligen min marketing law-klass. Om jag hade varit yngre hade jag nog fortsatt utbilda mig och siktat på en law degree. Men nu är man ju inte direkt en nykläckt ros här i världen och en law degree tar ungefär forever att få. Men law är ju så roooligt! Entertainment law vore ju perfekt för mig....
Om jag vore stor och stark hade jag varit perfekt polis för jag älskar när folk som bryter lagar (både allvarliga och mindre allvarliga) åker dit :) Kanske en effekt av att ha sett pappa gripa folk till höger och vänster under hela min uppväxt. Ojoj. Jag och Ellinor var med om MYCKET när pappa skjutsade oss till våra ridlektioner :) Haha!!!
Men nu är jag vad man kan kalla motsatsen till stor och stark. Och jag har heller aldrig velat bli polis, så det vore ju dumt att försöka. Jag omger mig av poliser istället :) Så jag får höra om gripanden av idioter :) Men om jag inte hade brunnit för musik hade jag nog kört på en law degree istället..... Vad som helst där man får sätta dit busar! Jag älskar att kolla på dokumentärer om brott och hur detektiver arbetar för att sätta dit idioter. Det hade varit nice. Så... det jag försöker komma till är att entertainment law ju faktiskt är det bästa av två världar :)
När man pluggar upptäcker man hela tiden saker man vill lära sig mer om. Det är lite knöligt. Jag förstår varför folk fastnar i utbildningsträsket. Eller nej, det gör jag inte, för det är ens eget ansvar att faktiskt börja jobba nån gång, men jag förstår anledningen till att många aldrig lämnar campus. OM jag vidareutbildar mig (kommer antagligen bli så) kommer det göras efter att jag har ett fast jobb, och på deltid.... det får ta 10 år om det är det som krävs... ALDRIG MER STUDENT PÅ HELTID!!!!!!