Måndag

Jag är trött. Första skoldagen idag och till skillnad mot alla andra terminer fick jag inga bra vibbar. Läraren som jag skulle haft i Business Law gick och dog förra veckan och självklart får jag då istället den läraren Gino uttryckligen sa att jag INTE skulle ta. Professor Downs. Fy fan. Han var verkligen galen i ordets mest negativa betydelse. Svårt som f-n verkar det vara också. Men, en utmaning har väl aldrig suttit fel. Eller nåt. Känns väl kanske såhär för att Marcus och jag sa hej då igår. Det är svårt att känna mig riktigt motiverad, i alla fall just nu. Det blir bättre.

I Hollywood med mina nya roomisar, Josse och Sara. Mycket rolig kväll för ca 2 veckor sen. Orkar man inte lära sig namnen kan man bara säga Fnittermongo så lyssnar båda :) Men Josse är i alla fall andra bruttan från höger och Sara är längst till höger. Första gången i våra liv vi blev fotograferade av paparazzis när vi klev ur bilen. Det kanske var kombinationen vit limo och Club Villa som gjorde det, för inte fan tjänar de pengar på oss!

Träffade som sagt Michael i Hollywood när jag och Marcus var på Hollywood Wax Museum på Hollywod Blvd för några veckor sedan. Världens sämsta vax-museum. Och nu när jag tänker efter är det här inte alls från the Wax Museum utan från Guinness World Records Museum. Han har ju en del rekord, den där Michael. Bl a världens bäst sålda skiva, Thriller. Köp jubileumsalbumet som släpps den 12:e februari. Mycket bra!

Nu är det ett år och 3 månader kvar tills jag träffar Marcus igen. Tiden är ok. Tiden går snabbt och förändrar inte vad jag känner. Jag vill bara att inget ska hända honom, och det finns inga garantier, så det är jobbigt när tankarna far iväg.
Snart är han tillbaks igen... jag får tänka så.

Life is not measured by the number of breaths you take, but by the moments that take your breath away.