tisdag 27 december 2016
söndag 25 december 2016
George Michael & Mamma
2016 sliter ju fan hjÀrtat ur en. Vilket skitar for musikalskare. Jag sitter har och lyssnar pa George Michael..... jag alskar kÀnslan som byggs upp inom mig nar jag hor hans latar. Min mamma spelade hans musik ofta nar jag liten. Det kanns varmt och tryggt och lyckligt inom mig. Jag har Àven minnen frÄn min syster som spelade "Last Christmas" som en dare nagon jul da hon kanske var 18-19 eller nat at det hÄllet. Vi bada gillar George Michael, och det ar absolut pga mamma.
Sa jag sitter har som sagt och lyssnar pa hans musik och undrar va fan alla mÄste do sa tidigt for??? Det gör lite ont varje gang en artist som betyder nÄgot dor. Sen blir jag alltid irriterad ocksÄ for riktiga artister finns knappt lÀngre.
Sen hade jag ett sant aha moment. Min mamma ar den som har haft störst pÄverkan pa mig vad galler min musiksmak och det ar bara artister som pÄminner mig om henne som far mig att rysa av glÀdje inombords. Cher, Michael Bolton, George Michael, Rod Stewart, Eros Ramazotti..... allt frÄn mamma. Min karlek till soul, blues och r'n'b kommer garanterat frÄn henne ocksÄ. Pappa lyssnar pa Nordeman, svensk musik, han den dar snubben som sjunger pa svenska om trasiga speglar och rosor eller vad det ar.... och nar det riktigt smaller till sitter han i vardagsrummet och skriker till Queen. EN av Queens latar. Bara en. Pappa du ar grym, men min musiksmak kommer frÄn mamma :)
Sa trakigt att alla dor sa tidigt... men jag ar sa tacksam for kÀnslorna deras musik lockar fram och for att jag har en mamma med grym musiksmak :)
Youtube.com
fredag 16 december 2016
Jag ar tillbaks!
Oj, det var inte igÄr. Om tre dagar ar det exakt ett ar sen jag bloggade sist.
Det finns flera anledningar till varför jag kÀnner att jag vill borja skriva har igen...
Jag gjorde en intervju for nÄgra veckor sen dar Peter som intervjuade mig sa att han hade last stora delar av min blogg innan vi motte upp och han visade mig bitar ur bloggen som han hade fastnat for. Jag blev helt tagen av vad han lÀste upp. Jag har glomt vad jag gatt igenom under de senaste 10 aren. Peter fick mig att inse hur vÀrdefullt det faktiskt ar att skriva ner sina tankar, sa tack for det Peter!
Jag börjar sakta men sÀkert kanna mig sÀkrare pa engelska an svenska. Jag skams lite for det, men efter 10 ar blir det (tydligen) sa. Jag kommer aldrig glomma svenska. Det ar omöjligt. Men nÀr man inte anvÀnder spraket ar det pa nÄgot lustigt satt lÀttare for hjÀrnan att anvÀnda engelska uttryck. Det har vill jag absolut motverka, sa att blogga kan nog hjÀlpa!
Jag lever fortfarande samma galna liv som sist - aker vÀrlden runt tup i kvarten. Jag var i Abu Dhabi for nÄgra veckor sen i 2 dagar. Nu ar jag i Tampa, och i övermorgon aker jag till Mexiko. Jag glommer bort var jag har varit (ibland t.o.m var jag ar for tillfallet) sa bloggen kan vara ett bra satt att halla koll pa mig sjÀlv :)
Bloggen ar en sorts terapi. Att skriva for mig ar terapi.... nÄgot jag behöver MYCKET av :)
Sa dar ja! Nu kor vi igen da. Jag hoppas att jag kan blogga minst en gang om dagen, men jag försöker minska pa alla masten sa om jag inte orkar, sa orkar jag helt enkelt inte.
2017 markerar mitt TIONDE ar i USA.... sa vi far se hur det kommer bli. Pa jobbfronten ser det bland annat ut som en stor varldsturne med Pit och en annan vÀrldskÀnd artist. Pa hemmafronten ser det ut som att jag försöker balansera jobb med det personliga, vilket inte alltid ar sa lÀtt.
Hang me och lamna gÀrna kommentarer. Precis som tidigare hjÀlper jag gÀrna om du har frÄgor kring flytt till USA och musikindustrin.
Har ar frÄn tidigare idag da jag spenderade tre timmar pa flygplatsen i Dallas. Ju större boll pa huvudet, desto bÀttre!
Prenumerera pÄ:
InlÀgg (Atom)