Nu blev allt helt plötsligt väldigt jobbigt.
Jag lever inte mitt liv som någon annan jag känner. Jag lever för det första tusentals mil bort från allt och alla. Jävligt ensam med andra ord. Det matchar inte direkt min personlighet. Jag tycker inte jag har kommit så långt i mitt liv som jag borde ha gjort vid det här laget. På samma gång har jag uppnått alla mina drömmar...... men det är väl just därför jag har hamnat efter på andra plan.... man måste offra för att uppnå. Det är jag fine med.... men det blir lite grann som att luften går ur mig ibland när jag inser att jag inte kan få allt.
1 kommentar:
Man kan visst fa allt, bara inte pa samma gang! :) Du har kommit langre an vad manga andra har! Du tog det klokaste beslutet. Du foljde dina drommar, nagot som manga faktiskt inte gor. Du har mkt att se fram emot, stressa inte fram! I slutandan sa ar det dom som inte foljde sina drommar som kommer tanka tillbaks och angra det dom aldrig gjorde. Du kommer tanka tillbaks och fa ett ett stort leende pa lapparna! Du ska vara stolt och glad over det! Resten kommer! Age is nothing but a number ;)
Skicka en kommentar