Min favoritbebis Isak går i mammas fotspår ser jag! Smack that ass!!
Cooling.
Han har fått sina enorma ögon från mamma Anna :)
När jag träffade Isak första gången i vintras började jag gråta. Anna är verkligen en av mina bästa, bästa vänner och att plötsligt se henne med en liten son var överväldigande och det fick mig att återigen inse hur mycket jag missar. Det är svårt att bo långt ifrån alla man älskar.
Jag vill ha en egen liten plutt nu. Marcus är ju hemma tre dagar till.... man kanske ska skicka in en bulle i ugnen? ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar